kulturkoftan

Jag har fortfarande (för) mycket att göra, och för lite energi för att orka göra allt jag borde göra. Men efter att ha varit på två introduktionsdagar på UB känner jag i alla fall peppen inför mitt stundande extraarbete där. Det ska bli lite läskigt att leka bibliotekarie, men mest roligt. Att börja skolan igen känns dock tungt…vet i ärlighetens namn inte hur jag ska orka.

Idag provade jag något som kanske kan hjälpa mig att mäkta med livet: kundaliniyoga. Ska gå nybörjarkurs nu i höst, med start på onsdag, och det känns SÅ BRA! “Yoga hjälper mot allt” sa en kompis som är här på besök, och jag är benägen att tro henne. Det botar säkerligen inte allt, men hjälper nog mot mycket.

Nu ska jag sova. Har varit helt speedad och konstig hela dagen, för att sedan bli dödstrött på kvällen. Dålig fördelning av min energi, med andra ord. Nu är jag ska sova är jag förstås pigg igen…borde ha lagt mig tidigare men vi fick trevligt besök x 2, och då är det svårt att slita sig.

…på fredag har vi utbildningens första och sista salstenta. Klassifikation och katalogisering. Det känns lite läskigt, även om det känns skönt att slippa rapportskrivandet. Men huga, jag har så mycket kvar att läsa innan fredag! Varför gör jag alltid så här? Va? Jag tröstar mig med att jag hittills aldrig har behövt skriva omtenta - men å andra sidan är det ingen garanti för att jag inte måste göra det denna gång.

(Bild: Nina Hemmingsson)

Om du undrar varför jag inte har skrivit i bloggen på några dagar (och det gör du naturligtvis) så beror det på att jag har ägnat mig åt min rapport. Nu är den äntligen klar och redo att lämnas in i morgon. Det är en skön känsla att lämna in det färdiga arbetet, men tyvärr är det inte lika kul att skriva. Jag är helt utomordentligt dålig på att skriva - och då menar jag inte att resultatet nödvändligtvis blir dåligt, utan att jag hanterar skrivprocessen så uselt. Det är en enda lång plåga för mig att författa dessa rapporter. Eftersom jag inte gillar att skriva så börjar jag aldrig i tid, utan går omkring med ångest istället och skjuter upp det hela så länge jag kan tills jag bara MÅSTE börja, och sen plågas jag i några dagar framför datorn.

(Jag hade ingen poäng med ovanstående text, jag ville bara gnälla lite. Så, nu är det gjort och jag kan ta nya friska tag på nästa moment. Och vet du, vi ska ha salstenta…)