kulturkoftan

När man har en uppsats att skriva gör man plötsligt en hel massa annat istället. Till exempel har jag gjort en braig spellista på spotify. Den kan du lyssna på om du klickar HÄR.

Jag har bara gjort en (1) spellista innan denna, och den heter “energisk populärmusik”. Jag brukar lyssna på den när jag städar. Annars ids jag inte fippla med spellistor - det blir ändå aldrig lika bra som när man gjorde blandband - utan lyssnar bara på artisternas album. Det är enklast så.

Är det ett ålderstecken att jag börjat lyssna på musik från mitten av 90-talet och blir lite gråtmild på kuppen? Undrar om man någonsin kommer att kunna knyta an till musik på samma sätt som man gjorde i tonåren…det är sällan jag får den där wow-känslan numera. Eller, jag kan få en wow-känsla, men den har en lite annan karaktär än den hade förut.

Å andra sidan finns det tusen skäl att tacka gudarna för att man inte är tonåring längre.

Idag satt jag och njöt i solen nere vid älven och lyssnade på Tinariwens skiva Amassakoul. Lycka.

Det finns så sjukt mycket bra musik från Mali! Jag vill resa till Mali! Jag vill döpa mina barn till Mali! Mali Mali Mali! Jag säger bara Rokia Traoré, Ali Farka Touré och hans son Vieux Farka Touré, Oumou Sangaré, Salif Keita, Habib Koité, Toumani Diabaté, Amadou & Mariam…

Ja, jag vet att jag tjatar, men…MALI!

Jag är trött, men vill bara sitta uppe hela natten och lyssna på Iron & wine och sjunga med så där vackert som det blir när man sjunger med hörlurar på öronen. Kanske borde jag göra det för att lära mina grannar en läxa? Igår när jag skulle sova (ok, klockan var bara 22, men jag skulle ju upp innan 6) började de spela musik. Inte vilken musik som helst heller - det var O helga natt! Inte på repeat eller så, bara en gång, men är det inte ett märkligt låtval för en lördagskväll i april?

Nä, jag ska väl sova. Jag gillar ju att sova. Imorn ska jag hänga med finaste Annika, och prata prata prata! Säkert fika lite också. Vad skönt att helgen är över så jag får vara ledig

Sov gott, kära vänner. Jag ska bara lyssna på en låt till…

http://www.youtube.com/watch?v=3hR6eWexxZA&feature=related

Jag är så glad och tacksam över att ha få se Tinariwen live, och i Näsåker av alla ställen. Det är nog ett av mina bästa minnen från Urkult. De började spela vid ett på natten kanske, sommarnatten hade börjat bli mörk och lite kylig. Jag hade gjort illa mig i knät, var lite grinig och trött men ändå förväntansfull inför konserten. Och så klev de in på scenen, började spela - och jag blev helt tagen. Nu när jag lyssnar på dem i hemmets lugna vrå känner jag samma längtan väckas i min mage och stråla ut genom kroppen. Som alltid när något berör en starkt så är det så svårt för mig att förstå hur någon kan undgå att älska deras musik. Jag blir trollbunden.

http://www.youtube.com/watch?v=HuL4JkE5NU4&feature=related

Jag kom på idag att jag förmodligen har börjat lyssna på blues (något jag aldrig haft nåt större intresse för tidigare) eftersom jag lyssnat på Tinariwen. Dessutom har jag lyssnat mycket på en skiva som heter From Mali to Memphis som bl.a. John Lee Hooker och Eric Bibb är med på.

Nedan kan du som vill se en bit ur en dokumentär om Tinariwen - även om jag har förståelse för att inte alla blir lika exalterade över musiken som jag blir

http://www.youtube.com/watch?v=iOu4fdlPiWI

Jag, en inbiten P1-lyssnare, har rattat in P3 och musikhjälpens sändningar. Kolla här så ser du vad det handlar om. En rolig idé som förhoppningsvis drar in massor av pengar till flyktingar världen över. Du önskar en låt och bidrar på så sätt med 50 kr. Vilken låt önskade jag? Cler achel med Tinariwen. Jag blir dock väldigt förvånad - och glad! - om jag får höra musik från Mali i P3…

Jag snor Jannices  utmärkta uppdateringskoncept och inläggstitel och redovisar i korthet för min nuvarande kultur- och mediekonsumtion.

Läser: Artiklar och magisteruppsatser om invandrare, bibliotek och integration, och som kvällsläsning The well of loneliness av Radclyffe Hall. Den känns väääldigt daterad, men den ska ju tydligen vara “the bible of lesbianism” så jag ger den en chans. Intrycket är än så länge att den är mer intressant som hbt-historia än som litteratur.

Ser: Min virkning medan jag lyssnar på tvn.

Hör: P1, Vic Chesnutt och samlingsskivan Musiques Métisses - Le Sahel: Les Rhytmes du Desert, en samlingsskiva med musik från Sahel-området (bl.a. Senegal, Mali, Maruretanien, Tchad, Nigeria, Sudan och Algeriet).

Igår var det världsmusikkväll på kafé Schmäck, och lokalen var packad med folk. På stolar och på golvet och till smaken av rött te njöt vi av musiken. Först spelade en grupp från musikskolan några låtar, sen spelade klezmergruppen Stöld. Det är något med klezmer som slår an en sträng i mig…och även om det egentligen är irrelevant (och kanske objektifierande?) måste jag säga att Sara-Li är så oerhört vacker när hon spelar fiol. Och så jävla bra på att spela!

Huvudattraktionen Folkoholics, en slovensk/chilensk duo, spelade fantastiskt och var roliga och karismatiska. De inledde konserten med en dockteater, bara det! Jag ångrar lite att jag inte köpte deras skiva…Det var intressant och rolig musik, framförd med bravur och glädje. Det är så härligt att se konserter med musiker som verkligen har roligt när de spelar. Det enda lite tråkiga var att det inte fanns plats att dansa.

Åh. Folkmusik!

Efter konserten gick vi ut i stadsnatten, och förtrollningen bröts något i mötet med alla fulla, bröliga människor…men efter en öl/ett glas vin med några kompisar på ett ganska lugnt ställe kändes det bättre igen.

Jag tar några djupa andetag. Det är konstigt att man i det närmaste glömmer bort att andas ibland, och att lite extra syre kan göra en sån skillnad. Jag försöker komma ihåg att känna efter i hela min kropp åtminstone någon gång per dag, att flytta mitt fokus till att omfatta hela mig och inte bara finnas i mitt huvud och mina händer.

Det bästa med dagen hittills har varit att jag återupptäckt SRs webbradio, framför allt SR världen som sänder världsmusik dygnet runt. Underbart! Åter igen, tack public service. Webbradions placering på dagens topplista är dock hotad. Ikväll ska jag se en fin vän spela sin musik, och jag gissar att det kommer att bli fantastiskt.

(Jag borde diska, men istället letar jag folkmusik på youtube…Nåväl) Jag måste bara lägga upp denna video med Ale Möller Band och Aly Bain, trots det dåliga ljudet. Kolla in när Sebastian Dubé spelar en reel på kontrabas!