Örat
Besökte vårdcentralen idag, och läkaren konstaterade att jag har vätska i mellanörat (eller var det nu var). Nu är jag ordinerad att spraya loss rejält med nässprayen och fortsätta äta Rinexin för att på så sätt hjälpa kroppen att få bukt med det besvärliga örat. Jag börjar bli utled på att inte bli frisk, men jag ska försöka tänka positivt. Det är ju ändå åtta dagar kvar innan jag åker till Nepal.
Positivt var också att läkaren var trevlig (!), och apotekaren var ännu trevligare och engagerade sig i mitt öde…hehe. All heder även till de som jobbar på sjukvårdsrådgivningen - jag har ringt dit två gånger nu och de är helt suveräna! Tyvärr är detta ett undantag från min allmänna erfarenhet av sjukvården. Läkare är ofta ganska dåliga på att verkligen lyssna på vad man säger och verkar mest vilja bli av med en så fort som möjligt. Kanske är det för att de har för mycket att göra, vad vet jag? Hmm…nu när jag tänker efter så vet jag faktiskt inte om det var en läkare jag träffade idag, eller en sjuksköterska. Att hon var trevlig tyder ju på det senare alternativet…
Nåja, jag är i alla fall tacksam över att vi har en så pass snabb och bra tillgång till sjukvård i Sverige. Även om det kan bli bättre på många sätt så får man tänka på hur det ser ut i stora delar av världen. Vi har det väldigt bra.
mars 3rd, 2009 at 4:11 e m
Håller med… saknas för mycket empati i läkarkåren. Kanske blir bättre?
De har sina vita rockar, och verkar tro man ska komma dit i fruktan för deras makt med de underjordiska att häva sjukdomar medelst häxkonster och trick. Men egentligen har de inga trollkrafter alls, de är bara vanliga människor, som (oftast) inte lyssnar på vad man säger. Frustration!
mars 3rd, 2009 at 11:16 e m
Ja, jag känner mig liten och besvärlig varje gång jag träffar en av vitrockarna…börjar ifrågasätta mig själv och tänker att jag kanske bara inbillat mig att jag hade nån åkomma. Men jag ska sluta huka! Vi betalar deras löner, för bövelen!