Det man inte ser…
Det har i sanning varit en seg dag. Tog mig an att städa mitt rum i förhoppningen att skapandet av lite ordning skulle ge mig energi, men…ja…det hade kanske gjort det om jag hade lyckats skapa någon ordning. Istället fann jag mig i ett hav av papper som visserligen var lite halvhjärtat sorterade i högar, men högarna hade jag ingen bra förvaring för. Till slut lade jag ner alla papper i en låda och lade på locket.
Imorgon ska min kompis M komma hit och leda ett yogapass, på måndag ska jag på meditation (i kyrkan! Oj oj), på onsdag börjar kursen i kundaliniyoga, jag funderar på att köpa en spikmatta efter att ha provat en som L just köpt, jag har tända ljus i mitt rum, har haft ett mantra i huvudet hela dagen…Vafalls, håller jag på att bli andlig och new ageig undrar du nu? Du kan vara lugn. Min krassa och cyniska sida är intakt, den har bara fått en motvikt.
augusti 30th, 2008 at 9:12 f m
Tycker det är positivt att den cyniska sidan får stå tillbaka en stund för den sprituella sidan
Är det djupmeditation i Stadskyrkan du ska gå på?
augusti 30th, 2008 at 7:29 e m
Haha, ja visst är det bra egentligen. Jag tänkte faktiskt lite på min syster när jag skrev inlägget…Elinor, jag vill inte att du blir orolig, du kommer inte att förlora mig till flumsidan helt och hållet!
september 1st, 2008 at 2:01 e m
Vad menar du egentligen med detta??
Jag som är typ andligast av alla jag känner (eller?) Jag tror helt enkelt att du förväxlat mig med Calvino - vi är förvillande lika ibland… 